samhallskritik

Katten sover gott, liksom många inom rättsväsendet.

Jag har tidigare skrivit om rättsosäkerheten i Sverige och i gårdagens tv-program "Dokument inifrån" belystes frågan än tydligare. Som ingen kan ha missat så handlar det om att Thomas Quick tagit tillbaka alla sina erkännande kring de mordfall han dömts för. Redan tidigare har flera seriösa företrädare för rättsväsendet protesterat mod domarna då de ansett att det har varit omöjligt med Quick som gärningsman. Flera olika tingsrätter har dömt honom för mord på minst sagt lösa grunder. Tv-programmet visade upp en mängd konstigheter såsom utelämnade bevis för Quicks oskuld, "couching" av polisen så att Quick sa de "rätta" sakerna, underkännande av SKL resultat osv. Jag har ingen aning om Quick är skyldig eller inte, eller om han bara vill hamna i rampljuset igen. Men det är egentligen ganska ointressant eftersom bevisen har varit minst sagt obefintliga och då ska man inte dömas, även om man erkänner själv. Att sedan ta en psykiskt sjuk människa, ge honom obegränsat med "mediciner" och sedan tycka att man gör en seriös utredning, är för jävligt. Jag tycker som många andra att flera huvuden borde rulla nu. Först o främst så givetvis Christer Wan de Kwast, åklagare, terapeuter på Säters sjukhus samt utredande polis.Även ansvarig chefsöverläkare borde fråntas sin läkarlegitimation när han tillåter detta mot en patient som är satt i hans vård. Försvarsadvokat Claes Borgström kan inte anses ha gjort ett seriöst arbete i sitt försvar av Quick men förmodligen tjänat grymt med pengar på de olika rättegångarna så ett bedrägeriåtal kanske? Till slut så har jag en liten undran. Hur kan man vara med om att döma/ sätta dit en oskyldig och sedan se sig i spegeln med gott samvete?
Lev väl