samhallskritik

Idag väljer jag att publicera ett brev jag skrivit till Länsrätten i Kronoberg. Beskriver något av den rättslöshet som råder.

                                                                                       Till:

                                                                                       Chefen för Länsrätten i Kronobergs län

Målet är rättsäkerhet för den enskilde

Hela rättsväsendet har ett gemensamt mål: Att säkra den enskildes rättstrygghet och rättsäkerhet.

När jag nu under ett par års tid följt min sons handläggning i Länsrätten i Kronobergs län, och för den delen Kammarrätten, kan jag bara konstatera att ovanstående citat från domstolsverkets egen hemsida inte gäller. Rättstrygghet och rättssäkerhet torde bygga på svensk lag och att det finns en förutsägbarhet. Likväl som det gäller för vanliga brottslingar i de allmänna domstolarna borde det gälla för rättspsykiatriska patienter inom förvaltningsdomstolarna.

Jag har en bred erfarenhet av domstolar och deras handläggande av mål. Även om det i tingsrätten begås fel så görs det inte medvetet och man är noga med att följa lagstiftningen. Detta är tyvärr inte fallet i Länsrätter och Kammarrätter, där är det godtycke och moral som styr.

Både min son och jag torde vara välkända av Länsrätten så jag ska inte ta upp tid med beskrivning av ärendet. Det finns dock ett par saker som jag vill framföra och jag är medveten om att domstolarna inte diskuterar domar.

Länsrätten i Kronoberg är sedan tiden då min son först kom till Växjö, medveten om att min son inte anses vara sjuk i lagens mening. Ingen av de sakkunniga läkarna har heller påstått det. Däremot har en läkare påstått vid ett tillfälle att sonen måste vara medicinfri innan han kan få friförmåner. När så var fallet påstod samme läkare vid ett senare tillfälle att min son måste äta medicin för att få friförmåner??? Som inlåst patient är det inte lätt att veta vad som gäller. Detta gäller även då behandlande läkare. På en direkt fråga svarade ovanstående läkare att min son var frisk (detta har givetvis inte kommit med i domen).  I den senaste länsrättsförhandlingen påstod den sakkunnige att min son måste lida av en allvarlig psykisk störning men kunde inte uppge vilken eller vad han byggde sitt antagande på. Även denna läkare ansåg att min son är frisk i nuläget. Både den sakkunnige läkaren och min sons behandlande läkare ansåg att Rättsliga rådet borde kallas in för att få ett säkerställt utlåtande. Detta har också kategoriskt förvägrats min son. För i vilken dager skulle det ställa länsrätten om Socialstyrelsens experter skulle friskförklara min son?

Om jag inte läst Lagen om Rättspsykiatrisk vård fel så står det klart och tydligt att man inte får ha friska människor inlåsta på psykiatriska kliniker. Där står också att en patient endast får utsättas för det tvång som anses nödvändigt. Det är också så att när det gäller tveksamheter kring en patients psykiska hälsa ska Rättsliga rådet kallas in för en opartisk utredning. Detta för att man inte ska riskera att ha friska människor inlåsta på psykiatriska kliniker.

Inget av detta har fungerat i min sons fall och man kan givetvis undra varför förvaltningsdomstolarna anser sig kunna avkunna domar utan att ha lagstöd. Det är pinsamt för svenskt rättsväsende och kränkande för den enskilde medborgaren.

Någon som begriper? inte jag i alla fall.

Lev väl.