samhallskritik

Växer och frodas

Första närkontakten

Igår var jag lite upprörd över kommentarerna på en artikel i Smålandsposten, hur inskränkta är människor är. Jag blir inte mindre upprörd idag. Där uttalar sig en person om att "mannen i fråga" inte fått någon behandling och därför heder åt Länsrätt och sakkunnig läkare som inte skriver ut honom. Hur vet han vilken behandlning som skett eller inte? Är han personal med insyn i vården?. Nu råkar jag veta att den aktuella person är friskförklarad och även den sakkunnige läkaren ville lätta betydligt på restriktionerna. Men folk som läser kommentarerna kan lätt förledas att tro att någon behandling inte förekommit. En annan signatur hävdade att vi i Svedriga är alldeles för slappa gentemot psykiskt sjuka mördare och att man minsann borde sona sitt brott. Visst, hon kan tycka att vi är slappa i Sverige men inte låta påskina att alla andra länder är tuffare. Faktum är att Sverige har en av västvärldens tuffaste behandlingar av psykiskt sjuka förövare. I många andra länder hamnar dessa brottslingar inte ens i domstol, de körs direkt till sjukhus och behandlas därefter. En bekant till mig sa en gång att "åsikterna växer med avståndet till händelsen". Dvs ju längre ifrån ett grovt brott man är, desto mer synpunkter har man. Tänkvärt.
Lev väl